Transkribering och lägenhetsletande...
Känner mig helt caught up i lägenhetsletande för tillfället, Solna, Vasastan eller Kungsholmen det är frågan.... Jag har ju ingen dead line alls så tills den perfekta lägenheten dyker upp stannar jag där jag är.
Köpte världens finast svarta chinos på Esprit häromdagen, nu måste jag dock hitta ett par till annars kommer jag bara använda de här mest hela tiden.
Bästa idag:
Fika med L; "Will brighten every day"
Sämsta idag:
Ingen sol och huvudvärk från allt transkriberande
Ett inlägg fullt av meningslösa fakta
Sommaren blir full av vita klänningar!
Den bästa nummer två (bara för att den bär minnen ;):
:)
Crazy vecka det här är, men men allt går enligt planerna :) Har skrivit klart min intervjuguide och i morgon ska jag utför intervju hos TV4. Sedan blir det transkribering för hela slanten, vilket påminner mig om att jag måste testa inspelningsfunktionen innan jag åker dit i morgon, vill inte riskera att den failar i morgon och jag blir tvungen att anteckna tills fingrarna trillar av! Wish me luck!
Bullmamman Malin
Sugen på just nu: Öla på uteservering
Inte så sugen på just nu: skriva uppsats!
Önskar just nu: Att jag hade syster och mamma här, måste köpa vårgarderob och de är bäst att ha med då eftersom de känner mitt riktiga jag som konstant ifrågasätter mig själv gällande vad jag kan ha och inte ha. Går jag själv får jag för mig att jag alltid ser för tjock ut, för kort ut, för brådmogen ut, för ung ut, för blek ut, "för gammal för att klä mig så här" ut mm.... har en konstig förmåga till att alltid köpa för stora kläder som jag måste gå tillbaka med, om jag borde ha en S köper jag en M, om jag borde ha 36 köper jag 38 (min tankegång går: det kan ju hända att jag blir större eller växer)...... hm ja ni fattar, jag tror alltid att jag är större än jag är! (ett världsligt problem men trots detta ett problem)
Here comes the sun....
"It takes a fool to remain sane..."
Innan igår (då det snöade) fick jag en flashback till min barndom när jag gick ner för gatan mot centralen, det knastrade under mina fötter av grus och sand som låg kvar efter sandning och grusning utförd mitt i smällkalla vintern. När jag gick lät det precis som det gjorde när jag var liten och jag ville slänga datorväskan och galoppera ner för Vasagatan (hade dessutom klackar vilket ljudmässigt skulle varit toppen för ändamålet), personlig återhållsamhet och sociala begränsningar hindrade mig från att göra så tyvärr men oj vilken lust till galopp jag fick ha ha. Nu i efterhand kan jag känna att jag ångrar min återhållsamhet, att återhållsamheten liksom vinner över spontaniteten tycker jag är lite tråkigt när det gäller lyckliga känslor. Att alla är så inpräntade i hur man skall vara och hur man skall agera att de går miste om en massa utagerade lyckliga känslor, jag har alltid fått höra att jag måste försöka vara mindre spontan och tänka efter först. Men om man tänker efter då är ju stunden för alltid förstörd!
Jag inser så klart att vi inte kan ha en hoper galopperande hästmänniskor på Vasagatan (pga trafiksäkerhet, smala trotoarer och livsfarliga cyklar) men önskar ändå att jag hade en liten figur på rätt axel som ibland sa till mig att skita i vad alla andra tycker and just go for it!
Tisdag
På väg till skolan, senare i dag blir det anställningaintervju, håll tummarna för mig!
Maria Montazami

En ny vecka, här är lite musik :)
Söndag
Har varit en underbar helg uppe i Gävle med familj och vänner, saknar dem nu men kändes skönt att få komma hem till Stockholm ändå. Fint väder har det varit hela dagen och jag känner mig lycklig, stressad men rofylld liksom på samma gång. Att köra hem från Gävle är som meditation för mig; fin väg och bra musik, nästan ensam med alla tankar som fritt får snurra runt utan hinder :)
Nu ska jag sätta på tvn och kika på Poirot och se hur snabbt jag kan lösa mordgåtan :P Förra söndagen tog det mig ca 15 minuter i första avsnittet men i det andra avsnittet misslyckades jag tyvärr. Nu har jag missat det första denna söndag och därför känner jag desto mer press att lösa gåtan i det andra snabbt som ögat.

Något fint att se på en helt vanlig torsdag

Fina "Dylan" får färgglatt inleda paraden.

James Dean <3

George Clooney

Marlon Brando :)

Gerard Butler

Hugh Jackman

Nikki Sixx

Lenny Kravitz

Alexander Skarsgård
Så nu är det snart dags att ta helg, ska upp till Gävle i helgen för att mysa med bebis, äta mammas mat och fika med mormor!
Vårruset som aldrig kom
Igår satt jag på bibliotekt hela dagen och skrev, med en kort paus för en skaldjurssallad på Maggies som har världens bästa sallad, ligger mitt emot stadsbiblioteket på andra sidan Sveavägen. Fick mycket gjort och nu är hela teoridelen av min uppsats klar, skönt :)
Mr Cat fick sig en vårdusch igår också. Alltid nödvändigt vår och höst för honom att ta en litn dusch med vårdande kattschampoo. Gör att han släpper färre hår och så blir han enklare att borsta (vilket vi gör varje dag). Det var inte populärt så klart och under torkniningstiden vilken varade i ca 3 timmar vibrerade han runt i lägenheten genom att skaka en tass i taget medan han sakna men säkert tog sig framåt. Nog om honom, otroligt skamsen blir han när han är blöt, som om jag tagot bort hans stolthet (fluffighet) helt och hållet.
Idag skall här jobbas med mitt internship. Jag har bunkrat upp till frukost med blåbär och hallon smoothie (med en liten klick honung i), kaffe och toast med hallonsylt.
Det är sol ute och det är ok för jag njuter äveon om jag sitter inne av tanken att det är sol ute :) Våren har liksom slagit ut i full blom och jag märkte aldrig riktigt att den kom, visst jag har klagat på regn, prisat snö och prisat sol men nu när den verkar vara här på riktigt har jag liksom inte fått någon invigning känner jag. Hoppas det är lika varmt i Gävle när jag ska dit i helgen, då skall här invigas!
Ska upp och kika på Es lilla bebis, det ska bli mysigt det <3
Borde städa av balkongen men det får bli av när jag ahr mindre att göra, lite för kallt att sitta där och plugga iaf.
Sus under vår helg i Köpnhamn
Den nybadade besten (här har han dock torkat)
Myror i natten...
Cementen: kanske för att jag ledsnat på att bo mitt i city, vill flytta till Kungsholmen eller Gärdet.
Stranden i Tel Aviv: när jag var där förra sommaren fanns det inga myror och bara sand mjuk som potatismjöl.
Myror: min takterass har blivit invaderad av myror, jag bor som sagt mitt i city på 7: våningen och ändå har de små rackarna hittat hit, har försökt döda dem med myrr i snart en vecka.
Mr Cat äter myror: hoppas inte detta händer för de myror jag har är fulla av myrr, vet inte vad det kan betyda. Han räddar mig alltid när jag är ledsen och delar alltid glada stunder med mig. Kanske var han liksom självinskriven som hjälte i detta mitt nattliga drama :)

Man kan ju tänka sig att dessa makaroner jag spillt ut är myror och att farliga Mr Cat (injicerad av anti-serum) nu tänker äta upp dem. (bortse från att han ser chockad ut på denna bild, byt ut det mot målmedvetenhet, fantasi vänner, fantasi!!!!)

Önskar han vore så här stor så att han kunde skydda mig ännu bättre, nästa dröm skall jag försöka drömma att han är ett lejon. Det vore spännande, om försöka drömma fungerar vill säga... (DC April 2009)
Happy av musik, fint väder, fin A, fin C och fin Mr Cat
Ska iväg på ett möte på östermalm snart och sedan ska jag fika och snacka strunt med söta C som möter mig efter jag haft mitt rapportmöte.
Solen skiner och himlen är blå :)
Vin och alldeles för mycket mat
Promenad på Kungsholmen och en pälsboll i sängen
Igår tog jag en promenad på Kunsholmen med en god vän, vi gick och gick och gick. Sedan satte vi oss ner på en bänk och pratade och pratade och pratade. Det var kallt ute och änderna gick på de isblock som fanns kvar.
Vi pratade om musikalitet, studier, framtida jobb, barndomen och tonårstiden.
Om hur jag aldrig kunnat spela något instrument och därför tror jag är omusikalisk trots att jag aldrig riktigt testat.
Om hur studierna är slut för min vän och snart slut för mig och vad som kommer hända efter det.
Om de jobb vi sökt samt hur vi gillar vårt nuvarande jobb men hur det känns att vara ivrig inför den framtida verkligheten.
Om våra rädslor och var de kommer från i barndomen, hur jag alltid varit livrädd inför djupt vatten och måste ha någon med mig jag litar på för att kunna slappna av.
Hur jag skaffade min första piercing när jag var 15 och min första tatuering när jag var 16. Om hur minnet av de första får mig att le och sprider något varmt i mig samtidigt som jag ångrar dem. Hur jag döljde min tatuering för mina föräldrar i flera månader och hur min pappa mutade mig med pengar för att ta ut ringen jag hade i näsan.
Den tiden bodde jag nere i Skövde, vilket jag saknar samtidigt som jag inte känner någon tillhörighet längre. Jag har flyttat till en ny stad med jämna mellanrum i hela mitt liv. Det är underbart hur lätt man skaffar sig ett nytt liv någon annanstan soch hur man efter några gånger faktiskt trivs med att fara och flänga. Finns inget som är bättre än att träffa nya människor, de gamla vänner som är menade att följa med livet ut kommer göra det i alla fall. Från just Skövde har jag några stycken som fortfarande ligger varmt inbäddade i mitt minne, men bara ett par jag verkligen bryr mig om. En av dem är en före detta bästa vän jag upplevt mycket drama och tok med, en annan han har alltid varit speciell för mig och nu får han snart en liten egen familj vilket också sprider värme i mig :).
Hur jag var upp-över-öronen kär i någon under nästan 4 år i Skövde, hur jag tänker på honom ibland och numera bara minns de bra delarna av vårt stormiga förhållande men hur jag trots det aldrig kommer saknar honom.
Mer babblande om jobb och skola....
Tanken slog mig igen att förra året hade jag mitt sista sommarlov någonsin, för ett halvår sedan skrämde det mig men nu känns det bara lovande att tänka på. Ska bli underbart att få ett jobb att ge allt på, har ju ett underbart jobb nu också men jag är liksom aldrig ledig så länge studier ruvar i bakgrunden.
Kan aldrig komma hem och känna att jag kan slappna av till hundra procent, det är alltid något som måste göras. Jag älskar att ha mycket att göra men när mycket blir för mycket går det lätt överstyr. Det är en sak att ha mycket jobb på jobbet vilket leder till inspiration och ökad motivation. En helt annan sak att ha tio till saker att göra utanför jobbet, fritid finns liksom inte.
De som pratar om att studenter har det lätt och itne borde klaga vet inte vad de pratar om, har aldrig haft så mycket att göra i hela mitt liv som nu. Måste ju jobba samtidigt som plugg om man är student idag, inom någon branch som spelar roll, för att få arbetslivserfarenhet, pengar och ett jobb efter studierna.
Därför blir tanken om att aldrig mera ha sommarlov (som iaf inte existerat sedan högstadiet pga jobb) ganska ok, ska bli helt underbart att kunna ta ut semester och bara vara ledig ett par veckor om året. Då kommer alla studieår kännas som ett billigt pris för en gnutta frihet i famtiden.
Nej nu måste jag ge mig, allt jag skriver om är skola och jobb, det är ju helt ointressant.
Åh jag hoppas verkligen jag får det jobb jag nyligen sökt, vore underbart ;)
Saknar Sus och Köpenhamn
MIn lille get-away i Köpenhamn har varit underbar. God mat, god öl och det bästa bland sällskap. Blev inte sängen förrän klockan 5 på morgonen båda dagarna så ajg ahr gått runt som en zombie sedan jag kom hem i måndagskväll. Känner mig som en 80 årig gammal tant som för en liten stund fått prova på hur det känns att vara 14 igen ha ha. Men underbart kul har vi haft det verkligen, ska försöka lägga in lite bilder men jag vet inte om jag vill publicera de flesta jag tog. Ska göra ett litet collage istället med klippta bilder från helgen :)
Igår hade våren kommit till Stockholm och soln sken för fullt, idag ser det grått och blåsigt ut.
Nu ska jag dricka upp min gigantiska kopp kaffe och sedan blir det plugga av innan en paus runt lunch för lite löpning!
Köpenhamn nästa
Uppsatsen går framåt även om den borde gå framåt lite snabbare.... hm får tända eld i baken på mig själv när jag kommer hem.
Sitter i valt och kvalet om jag ska ta med datorn eller inte, en del av mig säger att jag kan få lite gjort på flygplatsen och en anna del av mig säger att jag ska slappna av utan elektronik i tre dagar. Det återstår att se vart detta leder.
har äntligen vunnit kampen med Mr Cat, igår åt han upp den sista lilla tabletten. Han grinad illa efteråt och blev lite förvånad över sig själv att han åt upp den. Jag har inte gått runt och varit skadeglad (kanske lite i smyg men inte så han ser) och känns bra att nästa dust inte bör upptas förrän nästa vår.

